Ett år efter Päijänne-Tavastlands och Birkalands Läroportar
Läroport Birkaland och Päijänne-Tavastlands Läroport avslutades i början av år 2012, likaså avslutades Oma ovi som verkat i Birkaland i slutet av år 2011. Hur ser det ut i dessa områden idag, ungefär ett år efter att Läroportarnas utvecklingsarbete tagit slut?
En del av produkterna fortsatte leva
Päijänne-Tavastland Läroports servicepunkt i inlärningscentret Fellmannia i Lahtis centrum fungerar inte längre, men de nätverk som Läroporten gett upphov till fungerar fortfarande i bakgrunden för det regionala utvecklingsarbetet.
”Läroportarna har gett bra resultat, ungdomsgarantin och utvecklandet av den sökande verksamheten som är på ELY-centralernas ansvar är direkt fortsättning på Läroportarna”, säger Pirjo Malin, tidigare projektkoordinator för Päijänne-Tavastland Läroport.
Läroport -bilen som uppkom från Läroport Birkaland kör inte längre runt landskapet, men andra produkter från projektet lever ännu kvar.
”Utbildningsbranschens buffé som skapats på basis av samarbetet mellan Oma ovi och Birkaland Läroport och som ordnas den andra tisdagen varje månad fungerar fortfarande, nu underställd handledningens expertgrupp”, berättar Maija Pekkanen, tidigare projektchef för Läroport Birkaland.
Handledningens expertgrupp är ett resultat av Birkalands regionala ELO-grupps arbete och samlas en gång i månaden. Både Pekkanen och Oma ovis tidigare projektchef Marjo Nieminen är med i den.
Förutom detta har gruppen upprätthållit en servicepunkt på centraltorget och i köpcentret samt varit med t.ex. på vuxenstuderandes vecka. På ungdomssidan finns en liknande samarbetsgrupp som fungerar via ungas kompetensprogram.
”Som grund för expertgruppen har man hållit one stop shop -teamet från Läroporten och ordnandet av evenemang är på expertgruppens ansvar”, säger Pekkanen.
”Av Oma ovi -produkterna har närvårdarmätaren varit litet i bruk och den elektroniska handboken som skapats i projektet finns fortfarande på Tammerfors arbets- och näringscentrals sidor”, berättar Nieminen å sin sida.
Enligt Pekkanen, Nieminen och Malin är det viktigt att man inte glömmer den goda praxis som man fått till stånd i Läroportarna.
”I Läroportarna finns fungerande modeller t.ex. för handledningsgrupper som fungerar per e-post och telefon. Om gruppen är tillräckligt omfattande hittar man där expertis från många olika sektorer och gruppens medlemmar känner varandra bra, då kan man direkt överföra frågorna till den personen som kan besvara dem.”
Bollen hos ELY-centralerna
Ansvaret för TNO-tjänsternas regionala koordination har sakta förflyttats till ELY-centralerna och de regionala ELO-grupperna. Representanterna för de avslutade projekten anser det vara viktigt att också det arbete som gjorts i Läroportarna beaktas i ELY-centralerna.
”Under Läroport Birkalands tid var Birkalands ELY-centrals starka närvaro i verksamheten extremt viktig och ledde till att en gemensam vilja att föra sakerna framåt skapades. På basis av detta kom Birkalands handledningsexpertgrupp till”, säger Maija Pekkanen.
De regionala ELO-grupperna ses å andra sidan också som en möjlighet.
”Nätverkssamarbete måste koordineras, och projektkoordinatorn var inte vid slutet av Läroporten ensam en trovärdig nätverkssamlare. Det måste finnas en aktör lik ELY bakom”, konstaterar Pirjo Malin.