Samarbetspartners nöjda med Läroportens arbete och prestation

Header_1_2014_matala

I december 2013 blev slutrapporten för utvärderingen av utvecklingsprogrammet klar och där undersöktes speciellt resultaten och hur de rotat sig samt utvecklingsprogrammets effektivitet. En del av utvecklingsprogrammets projekt fortsätter sin verksamhet under 2014 så rapporten återspeglar utvecklingsprogrammets läge i slutet av 2013. Rapporten kan läsas i sin helhet på opinovi.fi-sidan.

Utvecklingsprogrammet har varit väldigt omfattande och det har byggts upp av närmare 50 projekt. Vuxenhandledningen har utvecklats på många olika sätt och på ett passande sätt för varje område. Speciellt det ökade samarbetet och skapandet av nätverk har enligt många varit det mest givande med programmet. Fastän man fått till stånd en hel del positivt finns det fortfarande mycket kvar att utveckla.

På basen av utvärderingsrapporten borde utvecklingen av tno-tjänsterna (information, rådgivning och handledningstjänsterna) i framtiden ske mer med tanke på kunden. I utvecklingsprogrammet har man i utvecklingen av verksamheten fokuserat på läroanstalternas och den strukturella utvecklingens behov. Även i utvecklingsarbetet angående strukturerna bör tjänsternas slutanvändares behov och förväntningar tas i beaktande.

Radar-modellen ger information om TE-byråernas handledningsprocesser

tutka-julkaisuInformations-, rådgivnings- och handledningstjänsternas kvalitetsutvärdering är utmanande då handledningens processer och effekter ofta är svåra att beskriva. I det nationella NUOVE-projektet utvecklades TNO-tjänsternas kvalitetsutvärdering och utvärderingsverktygen. Arbets- och näringsministeriet tog sedan över detta arbete då projektet avslutat sin del. I undersökningen som förverkligades under 2012-2013 på uppdrag av ANM, utvecklades prototypen för uppföljning och utvärdering av TE-byråernas handledningstjänster.

Målet med undersökningen har varit att utveckla en ny gemensam grund för uppföljning och utvärdering av TE-byråernas handledningstjänster – tjänster för handledning i yrkesval, invandrare, deltidsarbetare och unga samt för den ”processinriktade arbetskraftsrådgivningen”.

Ns. I bakgrunden till den s.k. Radar-modellen finns också reformen av arbetskraftstjänsterna som trädde i kraft i början av 2013. Reformens centrala mål har varit att föra fram kunden i centrum. Modellen innehåller ett Arbetslivsradar-verktyg samt analyserings- och tolkningsmekanismer för att behandla den erhållna informationen. Det nya verktyget hjälper till att synliggöra aktiviteten i kundens arbetslivsförhållanden och handledningsprocessen. Verktyget stöder även utvärderingen av tjänstebehovet och den handledande arbetsmetoden.

Handledningen utvecklas även under följande strukturfondsperiod

VerkostoFörverkligandet av Finlands nästa strukturfondsprogram börjar i maj. Regeringen har hittills godkänt att strukturfondsprogrammet och samarbetsavtalet skickas till Europeiska kommissionen för godkännande. Handledningen är presenterad i strukturfondsprogrammet för ungdomsgarantin samt för undervisnings- och kulturministeriets Osuvaa osaamista-utvecklingsprogram.

Särskilda målsättningar för den kommande strukturfondsperioden är det riksomfattande förverkligandet av den mångsidiga Ohjaamo-tjänstemodellen samt att få den nationella karriärvägledningstjänsten ut på nätet. Denna riksomfattande nättjänst skulle å ena sidan kopplas till NUOVE-projektets karriärtelefontjänst, å andra sidan till SADe-programmets Opintopolku.fi-projektet.

Utvecklingsprogrammet Osuvaa osaamista, som Undervisnings- och kulturministeriet håller i trådarna för, strävar efter att öka deltagandet i utbildningen, förkorta studietider och förlänga arbetskarriärer, underlätta övergången från en utbildning till en annan, från utbildning till arbete samt från arbete till utbildning och utveckla de underrepresenterade gruppernas kunnande och basfärdigheter.

Vad gör egentligen koordinationsprojektet?

Kehittämispäivä
Nätverkssamarbetet är livsviktigt för oss. Det föds nästan alltid något nytt och gott ur nätverkssamarbete, det är garanterat bättre än att knoga på ensam.

Året 2013 kom och gick. Året då vi reste och coachade, jobbade för Läroportens bästa.

Verksamheten för vuxenhandledningens koordinationsprojekt fokuserade på att sprida resultaten från utvecklingsprogrammet, att stöda de avslutande projekten genom att samla in resultat och att fortsätta rotningen av verksamheterna.

Nätverkssamarbetet är livsviktigt för oss. Det föds nästan alltid något nytt och gott ur nätverkssamarbete, det är garanterat bättre än att knoga på ensam. I Läroportens projektfamilj ingick allt som allt 25 projekt år 2013. Dessutom har alla redan avslutade Läroport-projekt ingått i nätverket. Gemensam aktivitet ordnades bl.a. genom Läroport-klinikerna och regionala träffar vart man bjudit in även LAITURI-projektets målgrupp från ELY-centralerna och TE-byråerna. På så sätt korsades Läroportarnas och ELY-centralernas informations-, rådgivnings- och handledningstjänsters utvecklingsarbete.

I fjol var det uppståndelse, humor och enorm prestanda i kommunikationen. Vår stolthet är speciellt www.opinovi.fi-portalen, som är den största finländska webplatsen för vuxna angående informations-, rådgivnings- och handledningstjänster. Ifjol besöktes sidan 26 439 gånger. Nättidningen Elo, www.opinovi.fi/elo, som handlar om den livslånga handledningen, är en av våra diamanter. Där publicerades 31 artiklar i fjol. Nättidningen hade ungefär 17 700 besök under året och nyhetsbrevet hade 534 läsare.

Läroport-kanalen www.opinovi.fi/kanava är en annan diamant. Den besöktes ungefär 8 500 gånger under året. Det publicerades 150 artiklar på kanalen under året. Sammanlagt 49 videon och 17 podcasts producerades. Då man till detta lägger till Läroport-nyhetsbrevets 521 beställare, 395 Facebook-gillare, 573 Twitter-följare och Läroportens 920 besök på dess Youtube-kanal så kan man ju konstatera att detta har varit ett fantastiskt år med tanke på kommunikationen.

Naturligtvis får vi heller inte glömma alla de regionala slutseminarier, dit Jarppa (en bil) har tagit oss på gropiga vägar. Då vi var mer och mindre vilse eller störde plåtpolisen. Höjdpunkten var såklart Livslång handledning i Finland 2013 i Tammerfors då också Auli kom sig upp på scen och viftade med händerna som på en Cheek-konsert. Men skoj var det, Läroport-sången sjöngs, svettiga videor filmades och Läroport-paket delades ut.

Det blomstrade och gnistrade om nätverksutbildningarna. Vi ordnade sammanlagt 16 för 10 olika projekt. Teman för nätverksutbildningarna var bl.a. dispositionen av handledningsnätverkets verksamhet och förstärkning av samarbetet, koordination och ledning av handledningsnätverket och utveckling av nätverkets gemensamma verksamhetsmodell. ”Nätverken utgörs av människor och förtroende uppstår bara genom att man lär känna de andra aktörerna och att man tillsammans kommer överens om verksamhetsstrategierna. Fint att aktörernas goda krafter slutligen stöder varandra”, skriver en som deltagit i nätverksutbildningen.

År 2014 fortsätter med samma uppsluppna känsla. Reseväskorna packas och Jarppas nos riktas mot nya äventyr. Detta medför resor till varje ELY-område, där man strävar efter att samla alla kontaktpersoner i Läroport-området och andra som utvecklar den livslånga handledningen. Målet är att samla in information från områdena, hur har Läroport-arbetet rotat sig och i vilket skede är områdets utvecklingsarbete. Vi gör en publikation av allt detta där vi berättar om utvecklingsprogrammets resultat, om god praxis och om framtidens planer. Så ännu ger vi inte upp: Läroporten – här kommer vi!

LAITURI – projektet var med på många hörn år 2013

LAITURI-projektets Antti Laitinen, Sirpa Nykänen och Mervi Sirviö.
LAITURI-projektets Antti Laitinen, Sirpa Nykänen och Mervi Sirviö.

År 2013 gav LAITURI-projektet stöd för att starta samarbetsgrupperna för den regionala livslånga handledningen och förverkligandet av ungdomsgarantin. Projektet förstärkte och stödde utvecklingen, planeringen och förverkligandet av de TNO-tjänster som produceras på nätverken, speciellt genom samarbetet med de regionala ELY-centralerna.

I LAITURI-projektets konsultationsverksamhet koncentrerade man sig på att stöda startandet av de regionala ELO-grupperna. Man samarbetade med åtta ELO-grupper från olika ELY-centralområden. Målet har varit att stöda utvecklingsarbetet av handledningstjänsterna i områdena, speciellt att bygga upp verksamhetsplaneringen. Verksamheten fortsätter under år 2014.

Projektet ordnade under året det första stödforumet i samarbete med Mellersta Finlands ELY-central. I tillställningen deltog (även via videoförbindelse) experter angående ungdomsgarantin och ELO-verksamheten från ELY-centraler och TE-byråer från tre ELY-centralområden Med den här verksamheten stöder man regionala ELO-grupper att förverkliga ungdomsgarantin och verksamheten fortsätter under 2014.

Hur ser handledningens situation ut i dagens Finland?

Vuxenhandledningens koordinationsprojekt gjorde en video under Livslång handledning i Finland 2013-seminariet. I videon frågade man seminariegästerna vad de ansåg om handledningens situation i dagens Finland. Eftersom det är en bra fråga beslöt vi att ställa den även separat till några handledningsexperter.

Enligt specialplaneraren, docent Jussi Onnismaa, vid Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet är handledningens situation mångfaldig.

”Handledningens ställning är mycket starkare än under 90-talet. Idag talar ansedda internationella organ, såsom OECD och EU-kommissionen, för den livslånga handledningen.”

Utbildnings- och Utvecklingscentret Salmias rektor Ari Hyyryläinen ser samarbetet mellan olika aktörer som både utmanande och möjligt i framtiden.

”Samarbete är möjligt då man förstår att det inte är frågan om att tävla och att man genom samarbete kan åstadkomma något kvalitativt. Då man hittar en gemensam tongång och kompletterar varandras tjänster, då har man ett bra utgångsläge.”

Projektchef Sakari Saukkonen vid Jyväskylä universitets Pedagogiska forskningsinstitut framhåller å sin sida kundsynvinkeln.

”Man måste kunna identifiera de rätta medborgerliga och kundinriktade behoven och svara på dem på rätt sätt. Vi måste producera tjänster som genuint tillgodoser kundernas behov och som inte bara ser bra ut i experternas ögon.”