Livslångt lärande och yrkesutbildning diskuterades i Träskända
Bland de drygt etthundra deltagarna i Utbildningsstyrelsens seminarium i Träskända 10.-11.10.2012 fanns alla kategorier, från ledning till rådgivare och handledare. Det huvudsakliga syftet var att utveckla det regionala samarbetet i ett perspektiv av livslångt lärande. På plats fanns representanter för yrkesutbildningen, det kommunala ungdoms-, social- och bildningsarbetet, närings- och arbetslivet, tredje sektorn samt ELY-centralerna och TE-byråerna. Under dagen granskades bland annat betydelsen av livslång handledning ur olika synvinklar, regionalt samarbete mellan olika förvaltningsgrenar samt, som ett nordiskt case, den danska regionmodellen för handledning.
Kan den danska modellen fungera i Finland?
Danmarks regionala handledningsmodell presenterades av direktör Margrethe Tovgaard och kommenterades av Jukka Vuorinen, ordförande för SOPO (=Studiehandledarna i Finland) ry. Den danska modellens goda sidor är att den är en välorganiserad, centraliserad, känd och ett brand, klart bättre än projektbaserade, tillfälliga lösningar. I Danmark drar man sig inte för att utnyttja moderna instrument. En stor, centraliserad serviceorganisation möjliggör specialisering på grupper med särskilda behov som till exempel ADHD och unga med invandrarbakgrund. Dessutom finns det tydligt uppställda mål för arbetet och en ambition att mäta verksamhetens verkningsgrad. En annan bra sak med modellen är att verksamheten är självständig och oberoende av bransch- och läroanstaltsspecifika intressen.
ELY-centralernas utmanande koordinatorsroll
Under den första dagen uppdelades deltagarna enligt ELY-område, för att fundera på de vardagens utmaningar i samband med koordineringen av informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna som ELY-centralerna just nu kämpar med. Till ytan steg skillnader mellan ledningens engagemang i olika regioner, brist på personresurser och svag kännedom om handledningsfrågor.
Slutsatsen var att koordinationsförmågan inte föds på ett ögonblick, eftersom detta multiprofessionella, omfattande ansvar förutsätter kunskap om både sakfrågor och aktörer inom handledningsfältet, färdigheter i nätverksledning, insikt i de större sammanhangen osv. Ytterligare problem orsakas av att det saknas pengar för utbildning av handledningspersonal.
Trots alla utmaningar har ELY-centralerna aktivt börjat sätta ihop handledningsnätverk i sina egna regioner samt utarbeta strategier och verksamhetsmodeller för livslång handledning. LAITURI-projektet ambulerar som bäst mellan alla Finlands ELY-centraler och ordnar ett sammanfattande forum i Jyväskylä 13.12.2012. I slutet av året publiceras på sajten opinovi.fi en rapport om skörden av dessa rundor.
Många olika konkreta handledningsmodeller för olika livsskeden och -situationer
Under evenemanget diskuterades i synnerhet marginaliseringen av unga och ungdomsgarantin, bland annat av en panel med rubriken Finns det någon att handleda? (Ohjattava hukassa) och redaktör Maarit Tastula som monitor. Det förefaller finnas en uppsjö av verksamhetsmodeller, goda kutymer som olika projekt har arbetat fram och uppsökande ungdomsarbete, men ingen som behärskar helheten. I praktiken kan det hända att en ung person bollas från handledare till handledare så, att informationsluckor uppstår och handledarna utför dubbelt arbete. Den unga behöver en personlig handledare som arbetar långsiktigt. Ett annat bekymmer som lyftes fram är att det inte finns tillräckligt många ställen dit ungdomar kan hänvisas, till exempel praktikplatser, ungdomsverkstäder.
Under dag två kunde man också bekanta sig med modeller och instrument som arbetats fram av olika projekt. Av Läroportarna var bland andra AIVO från Norra Karelen och Urabaari från huvudstadsregionen på plats för att presentera sin verksamhet. Med hjälp av minikort marknadsförde Auli Ryhänen från Koordinationsprojektet för vuxenhandledning webbtidningen Elo-verkkolehti och webbpublikationen Verkostoitujan apu. (sv. Nätverkarens hjälp). Medan seminariet pågick fyrdubblades antalet facebookgillanden för webbtidningen Elo och ett stort antal nya läsare anmälde sig.
Seminariet har fått en egen wiki därifrån material (på finska) kan laddas ner.
Seminariet demonstrerade att den här typen av gemensam sammankomst för handledare, beslutsfattare och samarbetspartners inom näringslivet behövs årligen. Ett bra exempel på ett sådant möte var också det av Läroportarna arrangerade evenemanget Opinpaikka i Jyväskylä 2011. Nästa år kunde motsvarande behov fyllas av huvudevenemanget för kampanjen Lust att lära sig (Innostu oppimaan). På samma gång kunde Läroportarna (vårt utvecklingsprogram) publicera sina slutliga resultat. Tiden får utvisa om denna dröm kan gå i uppfyllelse.