Mellersta Finland satte energiskt igång med att aktivera handledningsnätverken
Det är ELY- eller NTM-centralernas uttalade uppgift att bära regionalt ansvar för utveckling och/eller koordinering av den livslånga handledningen och att utveckla de olika förvaltningarnas handledningsfärdigheter. NTM-centralen i Mellersta Finland har gått från tanke till handling och genomfört sammankomster och evenemang i anslutning till detta tema.
Ett sådant var den regionala nätverksdagen för livslång handledning som ordnades i Laajavuori i Jyväskylä 1.11.2012. Vid evenemanget diskuterades det mångprofessionella och tväradministrativa nätverksarbetets utmaningar och lösningar, regionens behov av nätverkande. Samtidigt fick de som arbetar med handledning av unga och vuxna konkret bekanta sig med varandra.
Ensamnvargen är historia
Utbildningschef Marja Pudas (Keski-Suomen ELY), rektor Seija Nykänen (Vaajakosken koulu) och nätverksutbildare Hannele Torvinen (JAMK ammatillinen opettajakorkeakoulu, Koordinationsprojektet för vuxenhandledning) ledde deltagarna in i nätverkens värld och sporrade till ett nätverksmässigt grepp på arbetet.
Under dagen diskuterades dels behoven av nätverk i samband med handledning, dels olika instrument för nätverk i Mellersta Finland. Vi lever och arbetar i en allt känsligare och mer komplicerad värld, där allt på något sätt hänger ihop med allt. Nätverk är organisationsformen för denna nya epok, och det ordet kan stå för partnerskap, nätverksstrategier som innehåller spelregler, gemensamma processer, forum samt uppskattning och resurser.
Enligt Pudas har till exempel Jyväskylä i undersökningar av dragkraften hållit sig väl framme, men under de senaste 20 åren har staden brottats med en förhållandevis stor arbetslöshet. Ett av målen för handledningsarbetet är därför att skapa en sådan balans på arbetsmarknaden att utbudet och efterfrågan på arbetskraft möts så väl som möjligt. Det betyder att kvaliteten på handledningstjänster och nätverkskunnande måste vara i skick. Nät vi känner nätverkets aktörer kan vi effektivt producera mer högklassig rådgivning och handledning i fråga om till exempel klientens individuella kunskapsväg och yrkesbana. Ensam klarar man sig inte längre, vi måste arbeta tillsammans och endast tillsammans kan vi lösa problemen.
Yrkesbanor och kunskapsvägar kompliceras – klienten ingår i nätverket
Genomgripande förändringar i samhälls- och arbetslivet har lett till att yrkesbanor och kunskapsvägar blir allt krokigare och att slumpen spelar en allt större roll. Studier kan vara icke-linjära eller cykliska och de kan gå i spiral. För handledningsfältet innebär detta att aktörerna utmanas att förtäta sitt samarbete över förvaltningsgränserna. Nykänen menar att just mångprofessionellt arbete är en interaktiv form av nätverkande som kan förändra kunskapsbildningen och problemlösningarna. Endast genom mångprofessionell handledning som genomförs i nätverk kan man stödja medborgarnas individuella yrkesbanor och kunskapsvägar.
Torvinen betonade, att nätverkande ställer krav på personalen i fråga om såväl kulturellt kunnande som kreativitet. Som nätverksaktör måste man arbeta med öppet sinne, fördomslöst och framför allt med önskan om, vilja till och behov av samarbete med olika partners. Man måste komma ihåg att också klienten ingår i nätverket, för ingen annan känner lika väl till klientens specifika situation. Nätverksarbetet kan sägas ha blivit en del av vardagen också ur klientens synvinkel sett.
Man ska inte heller glömma att delaktighet möjliggörs av nätverksledning och -koordinering. Delaktigheten byggs å andra sidan upp genom verksamhet. Det är i alla fall bra att komma ihåg, att det som i aktörernas ögon är smidigt inte behöver te sig smidigt för klienten.
Dagens arbete visade hur viktigt det är att nätverka och att känna de regionala nätverken. Samtidigt blev utmaningarna uppenbara. Därför ansåg deltagarna att olika former av nätverksdagar och regelbundna sammankomster för handledningsaktörerna behövs också i fortsättningen.
Marginaliseringstemat väckte bestörtning
Bildningsinspektör Erik Häggman från NTM-centralen i Egentliga Finland gav under dagen sin egen bekymrade syn på temat. Han anser att man ska tala om att unga människor hålls utanför utbildning, arbetsliv och socialt liv – inte om marginalisering, som inte förpliktar någon till någonting alls. I till exempel Mellersta Finland står 5500 unga människor utanför. Av de ungdomar som gick ut grundskolan för 8 år sedan har 10 % varken studieplats eller arbete. På motsvarande sätt är det 20–30 % av de unga som avbryter sin yrkesutbildning. Man har räknat ut att 40 000 unga som lämnats utanför kostar 300 miljoner euro per år.
Enligt Häggman bör handlednings- och rådgivningsfältet förtätas. I rollen för de mångprofessionella grupperna ingår bland annat att samla in data, att trygga tillräckligheten för tjänster som riktas till unga och att nätverka med regionens övriga aktörer. I dessa grupper borde de beslutande instanserna alltid vara representerade.