Stöd av arbetslivets utbildningsrådgivare i arbetslivets stormar
Arbetslivets utbildningsrådgivare -projektets nationella avslutningsseminarium samlade ungefär sextio delaktiga i projektet den 26 april 2013 på Viking Mariella för att dela erfarenheter och begrunda projektets fortsättning. Arbetslivets utbildningsrådgivares tjänst borde etableras på arbetsplatserna. FFC:s ordförande Lauri Lyly betonade att upprätthållandet av yrkeskunskapen gynnar både arbetstagarna och företagen.
”I arbetslivs- och näringsgrensstrukturens förändringar behövs allt mer kunskapsöverföring och färdigheter att möta arbetslivets förändringar. Arbetslivets utbildningsrådgivare verkar i täten för arbetslivets brytningar och erbjuder betydande stöd år arbetstagarna”, sammanfattade FFC:s ordförande Lauri Lyly. Mitt uppe i en finansiell kris riktar sig nedskärningsåtgärderna lätt till utbildningen. Samtidigt växer osäkerheten bland arbetstagarna. Utbildning i arbetslivet stöder möjligheter att anpassa sig till flexibla arbetsmarknader.
Enligt Lyly skulle det fortfarande behövas mer avtal för utvecklandet av arbetstagarnas kunnande och upprätthållandet av yrkeskunskapen. Han ansåg att det är viktigt att etablera utbildningsrådgivarens tjänst vid sidan om arbetarskyddsfullmäktige och förtroendemän. Detta förutsätter stöd också från arbetsgivarsidan.
”I främjandet av utbildningsrådgivarverksamheten borde man betona dess positiva effekter istället för att se det som en skyldighet”, påminde Lyly.
Under seminariet hörde man också erfarenheter av att verka som utbildningsrådgivare. ISS:s arbetarskyddsfullmäktige Simo Utriainen sökte till Arbetslivets utbildningsrådgivare eftersom han ville hjälpa människor i olika livsförändringar.
”Under samarbetsförhandlingar hänger människor som i en lös lina. Det bästa har varit att se när människor vågar sätta sig i rörelse och pröva nya banor”, konstaterade Utriainen.
Huvudförtroendeman för ämbetsverket för förskolepedagogik, utbildningsrådgivare Eila Pelttari, ansåg det vara viktigt att ha möjlighet att delta till exempel i omplaceringsförhandlingar redan från början. Skolningen till utbildningsrådgivare har gett färdigheter till kamratstöd som man inte annars skulle ha fått.
”Det svåraste med arbetet har varit att se en utmattad person som inte ser en väg framåt. Samtidigt har det mest givande varit när en sådan person hittar en stig att följa”, beskrev Pelttari.
Enligt emeritusprofessor Ari Antikainen vid Itä-Suomen yliopisto finns det ett behov för deltagande i vuxenutbildning och kamratstöd. Genom att stöda vuxenutbildning får man mycket nytta, så som ökad arbetsmotivation och förbättring av möjligheterna att bevara arbetsplatsen.
”Deltagandet i vuxenutbildning i Finland har växt i jämn takt så det är inte alls en dålig tidpunkt att nu utveckla dess former”, konstaterade Antikainen.
Läs Arbetslivets utbildningsrådgivare Sirkka Manteres intervju här.