Nyheter från utvärderingen av utvecklingsprogrammet

Utvärderingens senaste mellanrapport har utkommit i juni 2013

Utvecklingsprogrammets förverkligande och resultat utvärderas under åren 2009-2013. Utvärderingen utförs av enheten för utvärdering och utbildning vid Stiftelsen för Rehabilitering på uppdrag av arbets- och näringsministeriet, och dess senaste mellanrapport blev färdig i juni 2013. Utvärderingsiakttagelserna som presenterats i rapporten samt slutsatserna som dragits på basis av dem återspeglade utvecklingsprogrammet situation under våren 2013.

I mellanrapporten granskade man i synnerhet produkter, resultat och deras inpräglingsmöjligheter och -förutsättningar. Rapporten finns att läsas i sin helhet på opinovi.fi -webbsidan, men nedan har samlats de mest centrala iakttagelserna:

• I ljuset av utvärderingsmaterialet är utvecklingsprogrammets och till det hörande projekts största bedrift TNO-aktörernas nätverkande och utökningen av samarbetet bland aktörerna inom vuxenhandledning.
• Arbetet som tidigare utfördes internt vid de organisationer som erbjuder handledningstjänster görs nu i allt större grad i samarbete mellan dessa organisationer.
• ELY-centralernas och de regionala ELO-gruppernas roll som koordinator för TNO-frågor framhävs efter att programmet tar slut. I vissa projekt som hör till utvecklingsprogrammet önskar man att ELY-centralerna i fortsättningen kunde upprätthålla TNO-nätverken som de skapat.
• Utvecklingsprogrammets mål är att förbättra kvaliteten på, effekten av och tillgången till tjänster som stödjer utbildnings- och yrkesplanering. Utvecklingsprogrammets mål är dessutom också att stärka undervisnings- och handledningspersonalens handledningskunnande, arbets- och näringsadministrationens rådgivnings- och handledningsverksamhet samt samarbetet mellan nationella och regionala aktörer^[1].
• Vid granskning av de centrala resultaten från projekten som projektcheferna lyft fram i relation till utvecklingsprogrammets mål kan man konstatera att de projekt som hör till utvecklingsprogrammet i viss mån har främjat målområdens utveckling.
• Det är skäl att komma ihåg att varje projekt som hör till utvecklingsprogrammet strävar efter att uppfylla de mål som uppställts i den egna projektplanen, men uppfyllandet av de mål som uppställts för utvecklingsprogrammet hänger också på projektens utvecklingsarbete.
• Nyttan av utvecklingsprogrammet är nationell, men arbetet har först börjat. Inpräglandet av de resultat som nu uppnåtts är inte en självklarhet och då projekten avslutas måste man försäkra sig om att resurserna för utveckling av vuxenutbildning också i fortsättningen räcker till.
• Den nationella ELO-gruppens roll för spridandet av resultaten och lärorna framhävs då strukturfondsperioden närmar sig sitt slut.
• Ifall information om god praxis som uppkommit på områdena inte fås som del av den nationella utvecklingen förblir programmets effekt på en ganska obetydlig nivå. Som en lösning för effektiverandet av informationsflödet har man föreslagit Vuxenutbildningens koordinationsprojekts medlemskap i den nationella ELO-gruppen.
• I och med omstruktureringen av utvecklingsprogrammet (1.9.2011) blev den nationella ELO-gruppen utvecklingsprogrammets styrningsgrupp. Man har ansett att den nya styrningsgruppens kontakt till utvecklingsprogrammet och det konkreta utvecklandet av TNO är för snävt. Tack vare nystruktureringen binds ändå utvecklingsprogrammet tätare till det nationella utvecklandet.
• Man önskade att utvecklingsprogrammets effekt skulle ökas med nationell informering samt genom att stärka undervisnings- och kulturministeriets, arbets- och näringsministeriets samt utvecklingsprogrammets, alltså den nationella ELO-gruppens, roller. ELO-gruppens verksamhetsperiod fortsätter efter att utvecklingsprogrammet tagit slut, vilket skapar utmärkta möjligheter för den att fortsätta sprida och inprägla utvecklingsprogrammets resultat.
• En naturlig roll för de ministerier som administrerar utvecklingsprogrammet kunde vara informeringsansvaret med anslutning till spridning av information samt beaktandet av utvecklingsprogrammets resultat och erfarenheter vid planering och förverkligande av den kommande strukturfondsperioden.
• De regionala ELO-grupperna kunde dra nytta av att man systematiskt skulle skicka centrala uppgifter om Läroport -projektens nätverk och andra resultat till deras ordförande och sekreterare.