Läroport-turnén startade i Tavastland

Till Tavastlands ELY-område hör Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. Med tanke på koordineringen av den livslånga handledningen är området rätt så stort och därför finns det två ELO-grupper i Tavastland. Skolningstorsdagen som uppkommit till följd av Läroport-projekten ordnas fortfarande regelbundet vid Tavastlands TE-byrå i Tavastehus – som det aktiva nätverkets samarbete. En motsvarande verksamhetsmodell har tagits i bruk även i Lahtis och Forssa.

Fängelsets utbildande arbetsverksamhet uppkom som ett resultat av Att lära sig genom att göra-projektet och har börjat sprida sig även till andra fängelser i Finland. Samarbetsnätverket som genom projektet skapas utanför fängelset har visat sig vara en positiv reform med tanke på studierna under fängelsetiden.

Nätverket för handledningen av vuxna ses som ett av projektens viktigaste resultat och det fungerar bra. Deltagarna i lägesrapporten upplevde det regionala nätverket som positivt. I förhandsförfrågningens svar beskrevs det som en resurs och ett stöd för nätverkets medlemmar.

Samarbetet som byggts upp under projekten är en fungerande port för ytterligare samarbetsmönster. Ny gemensam verksamhet uppnås nu smidigare än tidigare. För att upprätthålla nätverksverksamheten behövs dock gemensamma träffar och hängivna dragare av verksamheten. Efter att projekten avslutats har man börjat oroa sig för nätverkens framtid åtminstone i Päijänne-Tavastland.

Vuxenhandledningens koordineringsprojekt besöker under år 2014 fastlandets alla ELY-områden och samlar in information och kollar upp kontinuiteten av Läroporten-projektens resultat efter att projektverksamheten avslutats. Till Tavastehus hade man den 10.3. bjudit in Tavastland områdets fyra olika kontaktpersoner inom projektet samt representanterna från den regionala ELO-gruppen.

Studieinfo utvecklas

I projektet Webbtjänst för lärande utvecklas elevernas och utbildningsplanerarnas elektroniska kommunikation. Uppbyggnaden av tjänsterna framskrider i skeden. Först har man tagit i bruk funktionerna som krävs för andra stadiets gemensamma ansökan och sedan färdigställs högskolornas ansöknings- och urvalsfunktioner. Nättjänsten Studieinfo.fi samlar ihop utbildningsutbudet och informationen angående ansökningar från alla sektorer till en sida. Syftet är att vuxenutbildningens utbudsinformation skulle kunna sparas på Studieinfo från och med augusti 2014. Organisationerna som arrangerar vuxenutbildning har från och med hösten möjlighet att förverkliga sin ansökan med hjälp av ansökningsblankettjänsten som färdigställs genom projektet.

I april börjar man publicera utbildningsinformation som riktar sig till vuxna på Studieinfo. Man har strävat efter att innehållet skrivs klart och tydligt och att det erbjuder heltäckande information för de som planerar börja studera oberoende livssituation. På vuxenutbildningens sidor hittar man även information om alla centrala vuxenutbildningskanaler.

Sökanden och professionella inom handledningsarbetet betjänas även av en del bestående av Val av utbildning, vart man har samlat bl.a. studieberättelser, stödmaterial inför yrkesval, handlednings- och rådgivningstjänsternas kontaktuppgifter samt information angående finansiering. Det är tänkt att även material som Läroport-projekten frambringat ska länkas till den här delen.

Var hittar man näthandledningens lucka?

Informations-, rådgivnings- och handledningstjänster på nätet som erbjuds medborgarna har varit mångfaldiga under de senaste årtiondena. Dessa tjänster har utan undantag fokuserat på att ge information. Utvecklingen av den riksomfattande informations-, rådgivnings- och handledningstjänsten (TNO) som riktat sig till medborgare som befinner sig i olika livsskeden och till professionella inom handledningstjänsterna tog fart under åren 2008 – 2011 genom det ESR-delfinansierade NUOVE-projektet.

Genom de regionala Läroportarnas verksamhet uppkom lokala nätsajter. Det finns tre typer av webbplatser: 1) Interaktiva webbplatser där speciellt vuxna har möjlighet att få rådgivning och handledning vid sidan av utbildningsinformationen, 2) Infowebbplatser som har information om regionens olika utbildningar samt läroanstalternas och rådgivningens kontaktuppgifter samt 3) Webbplatser och nätverksmiljöer ämnade för handledare.

Vid de interaktiva webbplatserna får medborgarna handledning och rådgivning via e-post, telefon, skype och chat-tjänsten. Bl. a. dessa är sådana sidor www.opastin.fi (Österbotten), www.aikuiskoulutusep.fi (Södra Österbotten), www.kopase.fi (Södra Savolax) www.aikuiskoulutuksenvoima.fi (Norra Karelen).

Bl.a. följande har samlat ihop information angående utbildning och studier www.kymiedu.fi (Sydöstra Finland), www.opintori.info (Norra Österbotten), www.opiskelijaksi.net (Mellersta Nyland) och www.opinoviturku.fi (Egentliga Finland).

Webbsidor som speciellt är ämnade för handledare har utvecklats i vissa regioner. Dessa är www.sataovi.fi (Satakunta) och www.lapintno.fi (Lappland).

I Finland finns det redan nu bra tjänster på nätet som Webbtjänsten för lärande och Yrkesinfo, men de saknar ännu delen för handledning. Under den kommande strukturfondperioden kan man säkert åtgärda denna brist. En gott tecken är att man äntligen införskaffat den estniska tjänstekanalen X-Road som är ett gränssnitt för nätverkstjänster som samlar ihop elektroniska tjänster, och med vilken man får olika system att kommunicera sinsemellan.

Mot verksamhetsmodellen för livslång handledning genom samarbete

LAITURI-projektet som hör till Läroport-projektfamiljen stöder ELY-centralernas verksamhet för utvecklingen av livslång handledning ända till slutet av år 2014. Man erbjuder stöd åt regionala samarbetsgrupper (ELO-grupperna) under inkörningsskedet. Huvudsyftet för ELO-gruppernas – och därmed även LAITURIS verksamhet – är en kvalitativt och koordinerat fungerande regional tjänstehelhet. Som bäst pågår upprättandet av verksamhetsplanerna i regionernas ELO-verksamhet och som LAITUR utöver fotarbetet även bidragit med en insats genom att dela in den livslånga handledningens helhet med hjälp av den sk. ELO-verksamhetsmodellen.

Delar av modellen är ELO-verksamhetens mål (bl.a. den gemensamt överenskomna funktionella definitionen och begränsningen av den livslånga handledningen, den regionala koordineringens karaktär och innehåll, fokusering och val, uppföljning och kvalitetsstyrning), ELO-verksamhetens organiserig (bl.a. ELY-experternas roll, samarbetets praktiska verksamhetsformer och ledning, aktörernas delaktighet, resursfördelning), ELO-verksamhetens uppgifter och förfaringssätt (planering och dokumentation, avtal, utnyttjande av prognoser, utnyttjande av strukturfondperiodernas resultat, samarbete med andra nätverk, information), utveckling av handledningsfärdigheter (bl.a. utbildningsfärdigheter som krävs för utbildnings- och yrkesval, färdigheter i organiseringen av handledningstjänster, samarbets- och nätverksfärdigheter) samt forskningsstöd och annat stöd som krävs för ELO-verkamheten (handledning av verksamheten, konsultering, stödarbete, ministeriernas arbetsmöten och skolningar).

Livslång handledning är definierad och dess modell har man skönjt från sommaren 2013 med den särskilda expertgruppen som LAITURI satt ihop. Förutom LAITURI har även Utbildnings- och utvecklingscentret Salmia, Vuxenhandledningens koordineringsprojekt, Koordinaatti-projektet, Birkalands ELY-central, Norra Savolax ELY-central samt samkommunen för utbildning i Savolax. VOKES (det nationella kunskapscentret för handledningsbranschen), som verkar tillsammans med Jyväskylä universitet, kom med senare och stöder genom forskning den regionala organiseringen av livslång handledning.

Man har även samlat ihop nationella handledningsformer samt strategiska riktlinjer på olika nivåer i verksamhetsmodellen, med början från det europeiska ELGPN-nätverkets riktlinjer (European Lifelong Guidance Policy Network) samt statsrådets och ministeriernas riktlinjer.

Södra Österbottens nätverk funderar över kundtjänstens framtid

Kundtjänsten-VuxenutbildningSÖ-projektets verksamhet upphör i slutet av juni. I projektet har man piloterat kundtjänstverksamhet vid TE-byråerna, vid olika evenemang och tillställningar samt på nätet. Nu under senare delen av våren är uppgiften att etablera den verksamhet som ansetts nödvändig som en bestående praxis för organisationerna i regionen.

Enligt Sedu Vuxenutbildningens vuxenutbildningschef Pasi Artikainen har Läroport-projektet för första gången seriöst lagt upp TNO-tjänsterna på agendan vid vuxenutbildningens läroanstalter i Södra Österbotten.

”I hur många strategier skulle TNO-ärendena vara med utan projektet? Det har satt stenarna i rullning på ett helt nytt sätt. Till en början fick man fundera vad som egentligen var information, vad som var rådgivning och vad som var handledningstjänster.”

”Målet med projektet har varit att skapa en kundtjänst för vuxenutbildningen på landsbygden tillsammans med vuxenutbildningsnätverket och Södra Österbottens TE-byrå”, säger Sedu Vuxenutbildningens utvecklingschef Marja-Terttu Kurunsaari.

”Med hjälp av kundtjänsten förbättrade vi handledningens öppenhet och tillgänglighet i regionen. Kundtjänstmodellen piloterades till en början genom fysiska handledningspunkter med en lucka vid de dåvarande TE-byråerna. I nästa skede tillämpades en-lucka-systemets princip på nätet genom Aikuiskoulutusep.fi-webbsidan, och TE-byråernas handledningspunkt började förverkligas mer flexibelt genom tidsbeställning. Från och med början av år 2013 började man i marknadsföringssyfte sitta med i landskapets olika evenmang, stormarknader samt bibliotek.”

Arbetsgivaraspekten på stödjandet av de ungas sysselsättning

Norra Savolax ELY-central bjöd in representanterna från Sydöstra Finlands, Norra Savolax och Södra Österbottens ELY-centraler och TE-byråer till Jyväskylä den 20.2.2014 för att lyssna på företagarna, för att nätverka och hitta nya sätt att samarbeta med företag och arbetslivet för att sysselsätta de unga. Mötet planerades tillsammans med LAITURI-projektet och tillställningen bjöd Mellersta Finlands ELY-central på.

Enligt företagarna kan unga arbetstagare lättare ta till sig företagskulturen eftersom de inte ännu är ”någons män eller kvinnor”. Man kan även tala om saker och ting mer öppet eftersom de ännu inte har starka förutfattade meningar eller åsikter. Enligt arbetsgivarna borde man fästa mer uppmärksamhet vid yrkesfärdigheten, anpassningen till arbetsmiljön och reglerna samt vid den äkta viljan att engagera sig i arbetet då man stödjer de ungas sysselsättning. De unga är vana vid en föränderlig värld och hoppas på ett intressant och utmanande arbete. De vill ha arbetspraktik inom rätt arbete. Via praktiken hoppas de i framtiden kunna hitta en studieplats inom den egna branschen.