OpinVerkko tog in utbildningsrådgivare till arbetsplatserna

Header_4_2014_matala

IMG_5308OpinVerkko – Projektet Arbetslivets utbildningsrådgivare:s centrala mål har varit att utbilda stödhandledare intresserade av utbildningsfrågor. För många lågutbildade personer kan tröskeln vara hög att lämna arbetsplatsen och ta sig ut för att studera. Orsaken kan vara tidigare mindre intressanta erfarenheter från skolvärlden eller inlärningssvårigheter som man inte fått stöd för. Samtidigt förändras arbetslivet runtomkring. Att upprätthålla det egna kunnandet är viktigt så att man klarar sig även i fortsättningen på arbetsmarknaden. Utbildning angående det egna arbetet ger arbetstagaren, förutom resurser att hålla sig uppdaterad gällande förändringar, även redskap för att utveckla själva arbetet. Då arbetssätt och innehåll utvecklas ökar även produktiviteten och arbetshälsan.

Utbildningsrådgivaren är en förtroendevald som känner till branschens och arbetsplatsens kunskapsbehov, hen har förmågan att smidigt väcka diskussion angående branschens, arbetsplatsens utsikter eller kollegans egna behov och visioner. Under utbildningen skapades ett nätverk för utbildningsrådgivaren som består av professionella inom handledning och rådgivning, läroanstalter, verksamma inom den egna fackföreningen och självklart andra utbildningsrådgivare. Verksamheten som den förtroendevaldas arbetspartner är central, även samarbetet med fackavdelningen. Utbildningen har gett möjligheten att verka som arbetstagarens stöd i förändrings- och saneringstillfällen.

Från utbildningsrådgivningens sida är det i fortsättningen viktigt att den blir en naturlig del av förtroende- och arbetsskyddsorganisationen, så den inte blir en egen liten ö med aktivitet av enskilda aktörer. Förutom att fackföreningarna ser en möjlighet att stöda den enskilda medlemmen att klara sig på arbetsmarknaden ska kommunikation och motiverad diskussion nå även arbetsgivarna.

I spåren av Läroport-resultaten i Mellersta Finland

Keski-Suomessa on toiminut kaksi Opin ovi -projektia.

I Mellersta Finland var två Läroport-projekt verksamma under ESR-utvecklingsprogrammet: Mellersta Finlands Läroport och Vuxenhandledningen lokalt.

I Mellersta Finland var två Läroport-projekt verksamma under ESR-utvecklingsprogrammet: Mellersta Finlands Läroport och Vuxenhandledningen lokalt. Resultaten och effektiviteten av dessa blev utredda 20.3 på situationsgranskningsbesöket och enkätet som föregick besöket.

Handledarnas nätverk lever i Mellersta Finland, fastän man inte längre ordnar träffar inom den bekanta handledarringen. Nuförtiden samlas nätverket dock till exempel för att fundera över den nätbaserade handledningen läroanstalterna emellan, samt för att dela erfarenheter angående den livslånga handledningen på regionala ELOPELTO Learning cafeér. Det finns regionala skillnader i projektens verksamheter och nätverk, starkast var verksamheten kring Jyväskylä där det finns många utbildningsverksamma.

Ett viktigt resultat i Mellersta Finland var den regionala vuxenhandledningens strategi. Ur Vuxenutbildning lokalt- projektets resultat föddes även den regionala vuxenutbildningens verksamhetsmodell. Under Mellersta Finlands Läroport-projekt fungerade även rådgivnings- och handledningstjänsten ”Mellersta Finlands Läroport”, som hade hand om förverkligandet av telefon- och e-postrådgivningen över nätet. Utmaningen med tjänsten visade sig till slut vara marknadsföringen av densamma. Man borde ha fokuserat mer på den. Innan tjänstetelefonen stängde togs endast några få kontakter och väldigt sällan. Situationsgranskningsbesökets deltagare är dock oroade över rådgivningstjänsterna riktade mot regionens vuxna för tillfället. Ohjaamo-modellen som utvecklas denna säsong fick deltagarna att diskutera, även Mellersta Finlands ELY-central är starkt med i förberedelserna.

Skolningstisdagar och Ura Ovi ry lever i Birkaland

Pirkanmaan kiertuekäynnillä olivat edustettuina kaikki kolme alueen Opin ovea, TE-toimisto, ELY-keskus ja Ura Ovi ry.

Skolningstisdagarna och andra evenemang i regionen organiseras i fortsättningen av en-luckas-teamet som började i Läroporten i Birkland och nu fortsätter sin verksamhet under ELO-gruppen.

Andra tisdagen varje månad är skolningstisdag i Birkaland, ett skolningsevent som ordnas av handledningens utvecklingsgrupp, som fungerar som hantlangare för ELO-gruppen. Dessa skolningstisdagar, som uppkommit genom samarbete, innehåller korta infosnuttar om aktuella ämnen samt ett infotorg där kunderna kan gå omkring och bekanta sig med olika organisationers utbud.

I Södra Birkaland har det påbörjade arbetet i Läroporten tagits över av regionens färska förening för arbetslösa Ura Ovi ry, som har förflyttat praxisen som skapats inom Läroports- och Pyörre-projekten utanför den tredje sektorn. Ura Ovi erbjuder handledningstjänster för arbetslösa arbetssökande och gör därtill bl.a. företagsbesök under vilka man försöker kartlägga arbetstagarnas behov i regionens företag samt söker arbetsplatser för Ura Ovis kunder.

Oma Ovi var i jämförelse med andra Läroports-projekt ett mindre projekt med vilket man försökte utveckla social- och hälsovårdsbranschens arbetskraftsutbildningsval samt ge handledning åt de som blivit utanför valen. Som resultat av Oma Ovi-projektet föddes bl.a. sote-årsklockan som tabellför branschens utbildningsansökningar samt närvårdarmätaren för handledare och kunder.

Birkalands regionala ELO-grupp var landets första, och Läroportens förre projektchef Maija Pekkanens redan befintliga Läroportsnätverk hade stor inverkan i bakgrunden – det var lätt att bygga vidare på den grunden. Skolningstisdagarna och andra evenemang i regionen organiseras i fortsättningen av en-luckas-teamet som började i Läroporten i Birkland och nu fortsätter sin verksamhet under ELO-gruppen.

Under Borgbacken-kliniken talade man om kvalitet

Opin ovi -klinikka järjestettiin tällä kertaa Linnanmäellä.

Ungefär 50 handledningsverksamma samlades den 8 april på Borgbacken för Läroportskliniken.

Ungefär 50 handledningsverksamma samlades den 8 april på Borgbacken för Läroportskliniken. Klinikens aktuella ämne var den livslånga handledningens informations-, rådgivnings- och handledningstjänst och nätverkandets kvalitet.

PsL, oberoende experten, Robert Arnkil berättade om arbets- och näringsministeriets beställning av Arbetslivsradar-modellen (Työelämätutka), som kan användas som visuellt redskap i kundbetjäningen. Kunden kan med hjälp av Arbetslivsradarn dela in sin situation genom nio olika dimensioner.

”Dimensionerna är bl.a. målsättningarnas klarhet, tilltro till de egna möjligheterna, aktiviteten i arbets- och utbildningssökningen, arbetsförmåga och hälsa samt närstöd. Som joker är ’öppen dimension’ med. Genom detta alternativ kan kunden uttrycka även sådana saker som inte passar in på de andra dimensionerna.”

Som regionalt exempel angående handledningens kvalitetsmätare lyfte man fram Norra Savolax ELO-kvalitetsstyrningsredskap och Norra Österbottens utvärderingsredskap för den livslånga handledningen, kvaliteten och samarbetet. Jyväskylä universitets Pedagogiska forskningsinstituts forskningskoordinator Sakari Saukkonen granskade den livslånga handledningens regionutveckling ur ett forskningsbaserat perspektiv. Egna tal om den livslånga handledningens utveckling höll även representanterna för Undervisnings- och kulturministeriet, Arbets- och näringslivsministeriet och LAITURI-projektet. Även publiken funderade på ämnet i grupper under ledning av koordinationsprojektets nätverkstränare.