Utvecklad handledning på arbetsplatsen?

Header_8_2014_matala

Dagens värld är så inrättad att alla vuxna byter bransch, yrke och arbetsuppgifter under sin arbetskarriär – kanske till och med mer än en gång. Ett folk med ständigt stigande utbildningsnivå har också ambitioner i fråga om arbete och karriär; ambitioner som arbetslivet förväntas svara mot. Och arbetsgivarna är visst medvetna om att en motiverad, välmående arbetstagare ger bättre resultat – räknat i så väl kvalitet som pengar. I skärningspunkten står arbetslivshandledning: i centrum för å ena sidan arbetstagarens förhoppningar och mål, å andra sidan arbetsgemenskapens behov och mål.

Projektet TOKI – Työelämän ohjausosaamisen kehittämisprojekti (sv. Bättre kompetens för handledning i arbetslivet) startade i mars 2010 i syfte att främja handledning på arbetsplatsen. Målet var att erbjuda nyckelpersoner – chefer, förmän, personalsakkunniga – på arbetsplatser i Norra Österbotten kunskaper, färdigheter, kompetens och redskap i anslutning till handledning av arbetstagare. Vi ville undersöka om nyckelpersonen själv skulle kunna fungera som handledare, eller åtminstone på ett mer handledande sätt.

Toki1

Det har varit en rolig resa!

I Färdighet för arbetslivshandledning -utbildningen har vi förenat projektplanen med finansiärens mål och önskemål (t.ex. större efterfrågan på vuxenutbildning, bredare kännedom om tjänsterna och mer storskaligt utnyttjande av dessa tjänster) med aktuella och specifika önskemål om förbättringar från arbetsgemenskapens sida (t.ex. kartläggning av kompetens, skräddarsydda arbetsbeskrivningar, bättre arbetsplatsmöten). Av dessa ingredienser skapade vi ett fortbildningsprogram av ny typ som erbjöd arbetsgemenskapens nyckelpersoner element för att gestalta och utveckla den helhet som handledningen utgör. Målet var att vuxna arbetstagare på sin arbetsplats skulle få bättre karriärhandledning, handledning för att upprätthålla och utveckla yrkeskunskapen och övergripande handledning för hela sitt liv och sitt arbete.

Hittills under projektet har sammanlagt 472 personer deltagit i långvarig och 516 personer i kortvarig verksamhet. Kursdeltagardagarna är sammanlagt 3279 st. Totalt 131 arbetsgemenskaper från den offentliga, den privata och den tredje sektorn har deltagit. Bland de medverkande finns enheter från bl.a. branscherna handel, metall- och träindustri, ICT, rengöringstjänster, undervisning och fostran samt social- och hälsovård.

Bekanta dig närmare med projektets arbete på adressen www.tyoelamaohjaus.fi.

Projektet avslutas 28.2.2015. Vi ordnar slutseminariet 7 recept för ett bättre arbetsliv i Uleåborg 20.1.2015. Seminariet är för inbjudna, men om du är intresserad kan du fråga om det finns lediga platser (teea.oja@oakk.fi)!

Med vänlig hälsning,
Teea Oja
projektchef

Läroportens nätverk i Nyland med i ELO-arbetet

Med en befolkning på 1,6 miljoner står landskapet Nyland inför utmaningar som är i en klass för sig. Sammanlagt åtta Läroporten-projekt har behövts som stöd för att utveckla handledningstjänsterna i den befolkningsmässigt stora regionen. Det var varit en utmaning att etablera de serviceställen och webbsajter som projekten har utvecklat, men nätverken har överlevt.

På Nyland.

Sammanlagt åtta Läroporten-projekt har behövts som stöd för att utveckla handledningstjänsterna i den befolkningsmässigt stora Nyland regionen.

I Västra Nyland stod det från början klart att det inte skulle bli något fysiskt serviceställe för regionen.

”Vi utgick från att vi redan har fysiska ställen, entréhallar där det redan sitter till exempel en vaktmästare eller en studiesekreterare. Idén bakom nätverkssamarbetet var att kunden tas emot på samma sätt, vilken organisation hen än går in i. Kvalitet skapas när människor arbetar på samma sätt oberoende av organisation. Vi har kallat detta entrétjänstmodellen (fi. Eteispalvelumalli)”, säger projektchef Matti Pihlajamaa vid Läroporten i Västra Nyland.

Projektet resulterade i ett partnerskapsavtal, som har undertecknats av åtta läroanstalter, TE-byrån, ett regionalt utvecklingsbolag och en representant för tredje sektorn. Partnerskapsavtalet har som bilaga ett handlingsprogram som innehåller entrétjänstmodellen, och som relativt noggrant definierar hur nätverkssamarbetet ska gå vidare.

”Kunden ska inte bollas från disk till disk utan hens problem ska omhändertas. Därefter bollar yrkeskunniga personer problemet sinsemellan. Detta är grundtanken bakom det vi gör”, säger Pihlajamaa.

Nylands NTM-central har också haft ett eget Läroportsprojekt, vilket har möjliggjort en smidig överföring av regionala Läroportsnätverk och projektresultat till ELO-gruppen.

”Jag var själv projektets enda anställda, så jag tyckte det var fint att de olika regionernas Läroportar hade gjort så bra förberedande arbete. Nätverken fanns färdigt samlade, samarbetet löpte på alla sätt bra, och när det till exempel var nödvändigt att sammankalla människor gick det alltid bra via kontaktpersonerna. Samtliga regioner – Östra Nyland, Mellersta Nyland, Norra Nyland, Västra Nyland och huvudstadsregionen – har kunnat nås”, säger projektchef Taina Piispa vid Nylands NTM-central.

Regionala nätverk Norra Österbottens krona

I Norra Österbotten har Läroportarna skapat en strategi för landskapet, byggt fyra regionala nätverk, piloterat handledningstjänster av olika typ och utbildat förmän i arbetslivshandledning.

I Norra Österbotten har Läroportarna skapat en strategi för landskapet, byggt fyra regionala nätverk, piloterat handledningstjänster av olika typ och utbildat förmän i arbetslivshandledning.

I Norra Österbotten har Läroportarna skapat en strategi för landskapet, byggt fyra regionala nätverk, piloterat handledningstjänster av olika typ och utbildat förmän i arbetslivshandledning.

”De regionala nätverken är en källa till stolthet. När läroanstalterna först satte sig ner vid samma bord var stämningen ganska spänd. Man var inte van att samarbeta och det rådde stark konkurrens. Men det gick bara ett halvår, så hade ett stort steg framåt tagits. I dag är hela konkurrensuppställningen borta”, säger projektchef Kati Korento vid Studietorget.

OpinTori, eller på svenska Studietorget, i studeranderegi, har runt om i det vidsträckta landskapet utvecklat regionala nätverk och försök med handledningstjänster.

”Det finns fyra regionala nätverk: Uleåborgsnejden, Uleåborgs södra, Brahestadsnejden och Koillismaa”, säger Korento.

Servicestället för Studietorget i Uleåborg fungerar fortfarande i TE-byråns lokaliteter, också om både jourtider och klientvolymer har krympt sedan projektet avslutades. I Uleåborgs södra region har man experimenterat med ett koncept för ambulerande servicerådgivare. Information om handledningstjänsten ges på egen webbsajt och på en aktiv Facebook-sida.

NMT-centralens projekt OSUMA (sv. Fullträff) har utarbetat en regional TNO-strategi (information, rådgivning, handledning) för vuxenutbildning i Norra Österbotten, utrett nuläget inom landskapets TNO-tjänster och stött de regionala tjänster som Studietorget har utvecklat. Ovan berättas närmare om projektet TOKI, som har utvecklat arbetslivshandledning.

Nätverk och strategi bakom tjänster i Lappland

Utvecklingen av informations-, rådgivnings- och handledningstjänster för vuxna i Lappland har gått bra framåt.

Utvecklingen av informations-, rådgivnings- och handledningstjänster för vuxna i Lappland har gått bra framåt.

Utvecklingen av informations-, rådgivnings- och handledningstjänster för vuxna i Lappland har gått bra framåt, tack vare en tradition av starkt nätverksarbete, ett omfattande strategiarbete och lappländsk målmedvetenhet. Tjänsterna har utvecklats inom fyra olika projekt, av vilka de sista har haft som specifik uppgift att överföra TNO-strategin för vuxna i praktiskt arbete.

För det nätverksmässiga TNO-arbetet ingick man partnerskapsavtal 2012. Avtalen har i år uppdaterats och kompletterats. De projektutvecklade handlingsmodellerna har rotat sig, och inom Lapplands fyra regioner produceras tjänster i enlighet med respektive regions behov. Samarbetsgruppen för livslång handledning följer med hur tjänsterna fungerar i praktiken, eftersom projekten inte längre bidrar med resurser för regionalt arbete.

Situationen i fråga om livslång handledning är alltså bra i landskapet, men de regionala aktörerna är bekymrade för de klienter som inte så lätt hittar service och hjälp. En lägesöversikt gavs vid ett besök i Lapplands NTM-region 6.10.2014, och sammankomsten ordnades i Rovaniemi.