Forskningsprofessor Tommi Hoikkala spenderade ett år som niondeklassist

En forskare måste ibland ta sig ut ur sin kammare och ta del av undersökningsobjektens liv och göra fältarbete vid sidan av bollandet med teorierna. Ungdomsforskningsnätverkets forskningsprofessor Tommi Hoikkala beslöt således att på plats följa verksamheten i en finsk grundskola och tillsammans med sin forskningspartner infiltrerade han en niondeklass i ett sydfinländskt högstadium under ett läsår.

”Vår viktigaste upptäckt var att skolgången domineras av gruppverksamhet. Detta uppmärksammas inte just alls i den finska utbildningsvetenskapliga debatten, men den föder många utvecklingsuppgifter”, säger Hoikkala.

”De som har med ungdomar att göra, vare sig det är föräldrar, lärare eller handledare, skulle kunna återminnas sin egen ungdom och sin roll i gruppen. På så sätt är det lätt att förstå betydelsen av och uppfatta de situationer som eleverna lever i.”

Det som är klart enligt Hoikkala är att den sociala intensiteten i skolgången har ökat. Elevens status inom gruppen beror på många saker som är förknippade med skolgången. För att möta den här utmaningen skulle man behöva ett nytt sorts gruppedagogiskt grepp för undervisningen och undervisningshandledningen.

Från Läroporten till Ohjaamo

De sista Läroport-projekten är i slutskedet. Blickarna gällande utvecklingsarbetet riktas successivt över till nästa finansieringsperiod. Det här temat togs även upp på tidernas sista Läroport-klinik där temat var övergångsskedet från Läroporten till Ohjaamo.

Med Ohjaamo menas serviceställen med låg tröskel som erbjuder multiprofessionell och tvärvetenskaplig handledning och stöd för unga.

”Utvecklingsarbete inom handledning har pågått länge. Den senaste tiden har kundens synvinkel poängterats mer och mer och detta är även Ohjaamo-verksamhetens utgångspunkt”, säger utbildnings- och kulturministeriets konsultativa tjänsteman Ulla-Jill Karlsson.

I framtiden vill man även ha social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde med som ny aktör inom utvecklingsarbetet för handledningen. SHM kommer att stödja Ohjaamo-verksamheten t.ex. genom att utveckla de ungas social-, hälsovårds- och rehabiliteringsservice.

”Idag klarar vi inte av att själva lösa problem utan vi behöver även hjälp av andra experter. Det här är en av våra största utmaningar – hur vi kommer över förvaltningens, sektorernas och budgeternas gränser”, resonerar socialrådet Eveliina Pöyhönen vid social- och hälsovårdsministeriet.

Tyngdpunkten för utvecklingsarbetet för handledningen flyttas i och med Ohjaamo mer än tidigare över på de ungas sida. På basis av korridorgallupen som förverkligades på kliniken för vuxenhandledningens koordinationsprojekt är detta något som oroar många.

”Jag hoppas att vuxenhandledningen bevaras på samma goda nivå som hittills. Finansieringen orsakar klart egna utmaningar här. Om vi enbart fokuserar på de unga förblir en stor del av vårt viktiga dagliga handledningsarbete ogjort – trots att de unga ju är en viktig målgrupp”, säger Sirpa Salo på gallupvideon.

Läroporten samlad för sista gången

En dörr stängdes då de pågående Läroportarna samlades för sista gången i ämbetsverket i Böle. Största delen av de pågående Läroportarna upphör i december 2014, men två projekt fortsätter ännu under några månader år 2015. Därför koncentrerades också dagens diskussioner på hur Läroportarnas resultat har rotat sig samt på den kommande programperiodens verksamhet.

Som värd för tillställningen vid ämbetsverket i Böle fungerade ELY-centralen vid Nylands Läroport under ledning av projektchef Taina Piispa. Utöver att projekten presenterade sin egen verksamhet fick mötet besök av experter som talade om utvecklingsarbetet i huvudstadsregionen. Projektchef Juha Tammi från Vanda yrkesinstitut Varia berättade om Nylands Urabaari-verksamhet och de ungas TakuuAreena-tillställning. Gruppchef Sanna Halttunen-Välimaa från Nylands ELY-central presenterade å sin sida projektet Arbetsliv2020.

Kommunernas aktörer aktiva inom ungdomsgarantin och utvecklingen av livslångt lärande

I ELY-centralernas gemensamma stödforum i augusti och september i S:t Michel och Lahti begrundade man utvecklingen av ungdomsgarantin och det livslånga lärandet och hur dessa förverkligas i praktiken ur kommunernas synvinkel. Tillställningarna var en del av de lokala stödforumen på ELY-centralområdena och de ordnades med stöd av LAITURI-projektet.

Det väsentliga är hur de politiska beslutens inverkan syns i barnens och ungdomarnas vardag och hur iakttagelserna gällande tjänsternas funktion blir en del av beslutsfattandet.

Kommunernas handlednings- och servicenätverk för unga som inskrivits i ungdomslagen fungerar med väldigt olika sammansättningar och tidsrymd i regionerna, eller så fungerar de inte alls ännu. Goda exempel är dock de regionala rapporterna för välbefinnande gällande barn och unga, servicekartor frö de ungas tjänster och ungdomsgarantins årsklocka.

Koordinationsprojektet på hupparefolkets sida

Den landsomfattande veckan för ungdomsarbete pågår som bäst (29.9–5.10.2014). I social media syns kampanjen under taggen #hupparikansanpuolella. De som är på hupparefolkets sida anser att ungdomsarbete är viktigt och värdefullt. Även folket vid Vuxenhandledningens koordinationsprojekt klädde sig i huppare, lade upp en bild och utmanade samarbetspartners att delta i tilltaget. Mer information om kampanjen hittar du på http://www.alli.fi/hankkeet+kampanjat/nuorisotyon+viikko/.

Vi utmanar alla läsare av veckomeddelandet att gå med i tilltaget!