Internationella gäster på avslutningsseminariet EDU-vuxen
EDU-vuxenprojektet som verkat i finlandssvenska områden fick en vacker avslutning under det två dagar långa avslutningsseminariet, där projektets eget folk och experter inom vägledningsbranschen från Finland, Sverige, Danmark och Irland talade.
Anette Stoltz, chef för Malmö stads Vägledningscentrum, presenterade Malmös vägledningsmodell. Shivaun Gallagher, talesman för Irlands nationella vägledningscentral, kastade ljus över vägledningssituationen på Irland. Peter Plant, docent och expert inom vägledningsbranschen, begrundade hur man kan bevara projektresultat efter ett avslutat projekt.
Systematisk planering och delning av information viktigast för etableringen
”De EU-finansierade projekten slutar ofta med att hela strukturen faller ihop och att inget längre händer. Projektrapporterna glöms på hyllan ”, säger danske Peter Plant som är expert inom vägledningsbranschen.
Plant ser planmässighet som det bästa sättet på vilket man kan förlänga projektets livslängd.
”Man måste tänka på etablering av resultatet redan innan projektets start. Likaså skall samarbete som siktar på kontinuiteten ske från början. Samarbetet med användarna av tjänsten förbises ofta, även det är bra att ha. En stor publik skall informeras om projektet, man behöver skriva om det och presentera det på konferenser ”.
Information om projektet är enligt Plant av största vikt.
”Projekt genomförs med offentliga medel, de betalas inte ur projektutvecklarens egen ficka. Därför bör vi – och vi har – en skyldighet att säkerställa projektresultatens livslängd. Det måste förankras i organisationen och samarbetet måste ingås. På beslutsfattande nivå måste man känna till modetermerna och de politiska riktlinjerna: vilka de är, vilken typ av samhälle strävar de till att bygga och vilka fallgropar kan utvecklingen råka ut för. Projektutvecklingens fallgropar i sin tur behöver man ta lärdom av.”
Regional vägledning på Irland
Shivaun Gallagher, informatör på Irlands nationella vägledningscentral (National Centre for Guidance in Education), som presenterade sitt eget lands vägledningsmodell berättar att vägledningssituationen förändrats på Irland.
”Både den irländska ekonomin och det irländska samhället har påverkats av den senaste tidens turbulens och denna förändring bjuder vägledningen på enorma utmaningar. Exempelvis har vägledningen till andra stadiets skolor skurits ned, och detta har inneburit att det har blivit skolornas eget ansvar att hitta vägledningsresurser.”
På Irland finns 40 regionala vuxenvägledningspunkter som koordineras av nationella vägledningscentralen inom förverkligandet av vuxenvägledningsprojektet.
”Detta innebär att vuxenvägledning finns på lokal nivå och att man inte behöver resa för informationssökning. Samtidigt samlar vi information om vuxenvägledningskunderna så att vi i fortsättningen kan fokusera våra resurser så att de bättre motsvarar behoven.”
Vägledningscentralen erbjuder en neutral plats
Enligt Anette Stoltz, chef för Malmö stads Vägledningscentrum, är centrumet avsett för alla vuxna invånare i området. Besökarna är många, exempelvis var de 72 000 vecka 45 år 2012.
”Besökarna kan reflektera över livets riktning samt studie- och arbetsfrågor. Vi erbjuder en neutral och obunden plats för detta. Besökarna möter först en kundrådgivare, vars uppgift det är att reda ut om kunden har en frågor som rådgivaren kan svara på, om kunden vill söka information på egen han eller om han eller hon vill diskutera med en studie- och arbetsrådgivare. Ofta är vägledningen en lång process och den kräver flera uppföljande besök. Då finns det möjlighet att komma tillbaka och träffa samma rådgivare igen, så beskriver Stoltz verksamheten.
”Vägledningscentrum samarbetar med arbetsförmedlingen och gränsen mellan dessa två instanser är inte helt klar. Kunderna besöker båda. ”
Stoltz menar att det är viktigt när man grundar en vägledningscentral att man finner en plats, där människor redan rörs.
Ett omfattande samarbete i EDU-vuxen
Enligt EDU-vuxens projektledare Lena Johansson, har mycket hänt med projektet på fyra år.
”Vi har nu sex vägledningsnätverk i olika delar av de svensktalande områdena och många människor har medverkat. Under projektets gång har vi haft många pilotförsök, där vi testat vägledningens förverkligande på olika sätt. Vi har också samarbetat med många Opin ovi-projekt. Dessa är exempelvis OpinTori i Vasa och vägledningspukten i Borgå. I Österbotten har vi haft vägledningskoordinatorer som jobbat i skolorna. I Åboland har vi samarbetat med fritt bildningsarbete för att förverkliga en vägledningskanal. Där har vi övervägt att ta med även biblioteket i verksamheten”, säger Johansson.
Johansson berättade att projektet haft närmare 20 samarbetspartners. Förutom Arcada har det varit läroanstalter på andra och tredje stadiet, läroanstalter inom fritt bildningsarbete samt organisationer. Projektets tidiga utmaningar har bestått av sammanslagningar av skolor, vilket inneburit att utbildningsorganisationernas antal minskat samt skolornas ekonomiska kriser. En grund för framtiden är hur som helst byggd.
”Tillgången till svenskspråkiga tjänster har för framtiden säkrats bland annat så att verksamheten i Åboland fortsätter genom ett annat EDU-vuxenprojekt. I Nyland fortsätter nätverket, men tjänsterna är inte klarlagda än. I Helsingfors överväger vi ett samarbete med Helsingfors-alliansen och Luckan.”