Kuvituskuvassa etualalla hymyilevä nuori mies.

Vägledning för framtiden?

I vår nutid, där livsvillkoren förändras i snabb takt, finns ett behov att fokusera på framtiden. Framtid har varit temat i flera seminarier under den gångna vintern, vid vilka frågor har lyfts om hur de unga, men också vuxna som i sitt arbete möter unga, bör förhålla sig till osäkerhet och förändringar, hur man upprätthåller välmående och vilka verktyg som är värdefulla då man förbereder sig inför en oförutsägbar framtid. I Finland pågår reformer – kommunförsöken för sysselsättning och den utvidgade läroplikten – vilka på lång sikt kan bidra till att stärka de ungas välmående och deras möjligheter att bygga en god framtid.

Framtidsvägledning hjälper unga att förstå och utvärdera vilka kompetenser som krävs av den lokala omgivningen samt i den globala världen i framtiden.

Att de unga funderar på sin framtid bidrar till en stärkt förändringsberedskap. De blir bättre förberedda på överraskningar och får verktyg för att hantera förändringar. De unga kan genom framtidsvägledning lära sig att tänka långsiktigt och se på en föränderlig framtid som en värld full av möjligheter. Framtiden är oförutsägbar men människan kan påverka den genom handlingar och val. (Ahvenainen, Heikkilä, Jokinen, Miettinen, Ollila, Pietikäinen & Vuorisalo, 2017).

Framtidskompetenser bland unga tros kretsa mer kring den egna kapaciteten att behärska ett icke-linjärt arbetsliv. De egna värderingarna, den införskaffade kunskapen och hur den unga kan nyttja dessa resulterar i en starkare kunskapsidentitet som kommer att bli nödvändig i framtiden (Ollila 2021). Stora, holistiska dimensioner såsom ökade svårigheter att förutse arbetslivets förändringar, liksom övergångar mellan arbetsuppgifter och arbetskarriärer förväntas även bli fler och allt mer komplexa. Dessutom försvagas kopplingen mellan utbildning och yrke, vilket kan leda till större utmaningar i att identifiera sitt kunnande och öka känslan av distansering och ensamhet (Penttinen 2021).

Identitetsstyrkor och att inneha verktyg att identifiera egna kunskapsområden är starkt kopplat till den ungas psykiska välmående.

Psykisk hälsa är inte bara en individuell egenskap utan den psykiska hälsan lever i ständig symbios med samhället och de krav som ställs (Mieli ry 2021).

Det här är en intressant aspekt då vi samtidigt vet att stora delar av framtidens yrken inte ens existerar ännu. Det sociala kapitalet med färdigheter som empati, fantasi och nyanserade kommunikationsfärdigheter kan inte betonas tillräckligt i vad vissa kallar den kommande ”human revolution” (Pölönen 2020). Det här ställer också nya kompetenskrav hos handledarna och Mieli ry listar olika copingstrategier som framtida färdigheter hos den här målgruppen. De kan vara indelade i allt från emotionella, intellektuella, själsliga och kreativa. Är de här färdigheterna rentav nödvändiga då det kommer till att stärka den unga inför framtiden? 

Handledningskompetenserna behöver utvecklas mot bakgrund av de samhälleliga förändringarna, för att unga ska få vägledning som hjälper dem att förstå och utvärdera vilka kompetenser som är viktiga i framtiden. I det här arbetet behöver också den ungas delaktighet vara starkt närvarande. Trots det finns ändå en risk att den ungas röst inte blir hörd. Delaktighet ska innebära möjligheter att aktivt påverka och ge en känsla av tillhörighet och engagemang, dvs livslånga stöttepelare som stöder ovannämnda framtidskompetenser. Studier visar att unga har en spretig bild av begreppet delaktighet eftersom det är dels kopplat till känslor som att känna sig värdefull och duglig (se bl.a. Murtonen 2019), dels till yttre faktorer som t.ex. svår terminologi och otydlig rollfördelning. Färdigheten att vara medveten om sina samspelskunskaper och en sund självacceptans är kompetenser som är försvagade hos många unga. Genom att ge de unga beredskaperna att identifiera universella framtidskompetenser och färdigheter kan var och en förbereda sig för förändring och även förstå sin egen del i den.

 

Cilla Nyman, Satu Laitila, Camilla Stenbäck och Madelene Orre
Åbo Akademi, Centret för livslångt lärande

Cilla Satu Camilla Madelene

 

 

 

Ahvenainen, Heikkilä, Jokinen, Miettinen, Ollila, Pietikäinen och Vuorisalo 2017: Framtiden – full av möjligheter! En arbetsbok för framtidsvägledning. Institutet för Framtidsforskning vid Åbo Universitet. 
Mieli ry 2021: Psykisk hälsa som livskraft för ungdomsarbetare. Folkhälsans webinarium 18.2.2021.
Murtonen 2019: Webbinarie Bättre tjänster för unga – arbetsseminarium 2 , Tammerfors 14.11.2019.
Ollila 2021: Webbinarium för vägledare: En titt på nutid, framtid, reformer och strategier. Vägledardagarna 2021, 17.2.2021.
Penttinen 2021: Uraohjausosaaminen tulevaisuudessa. Valtakunnallinen uraohjauspäivä 24.3.2021.
Pölönen 2020: Tulevaisuuden lukujärjestys och delvis från artikeln Future skills for the disruptive world – Perttu Pölönen visited Bangkok to share his vision of the future – Thailand (finlandabroad.fi)

Jätä kommentti